Miljövänliga kylsystem behövs för att mildra klimatförändringen

Observerade sommartemperaturer antyder de globala uppvärmningseffekterna

Det finns en långsiktig trend av global medeltemperatur ökning sedan början av den industriella revolutionen. Enligt den analys som presenteras av forskare vid NASA: s Goddard Institute for Space Studies (GISS) 17 av de 18 varmaste åren i 138-åriga rekord historia har inträffat under det innevarande århundradet. Den ansågs till stor del vara en följd av de ökade koldioxidutsläppen och andra utsläpp av växthusgaser som gjorts av människor [1].

På global nivå, juni 2018 fortsatte den värmande trenden för de senaste 40 åren. Enligt den månatliga analysen av globala temperaturer av forskare vid GISS, den senaste månaden överträffade den 1951-1980 juni medelvärdet av + 0,77 °C. Tillsammans med juni 1998 detta är den tredje varmaste juni i 138 år av modern rekordhållning, med endast juni 2015 och 2016 (+ 0,80 °C och + 0,79 °C) var varmare [1].

I Sverige har de senaste sommarmånaderna också varit märkbart varmare än under många tidigare år. Enligt SHMI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, var de genomsnittliga uppmätta temperaturerna betydligt högre än genomsnittet 1961-1990 (mätt i form av månadsmedeltemperaturens avvikelse från månadens normala medeltemperatur, i °C). Figur 1 visar månadsmedeltemperaturens avvikelse för juli och indikerar att det förra juli har varit klart signifikant varmare än under de tidigare åren. Temperatur rekord var inte slagen dock och den högsta registrerade temperaturen i Sverige under juni och juli nådde 38,0 C och registrerades under år 29 juni 1947 i Götaland och 9 juli 1933 i Svealand [2].

Även i resten av europé har de märkbart varmare luft temperaturerna än genomsnittet etablerats under juli månad. Avvikelsen är något skiljer sig från plats till plats, och man kan tydligt se Norden har påverkats av värmeböljan mer än andra regioner, Figur 2 [4]

Enligt Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms Universitet och chef på Stockholm Resilience Centre, vi kan koppla den extrema värme vi har haft till den globala uppvärmningen. ”Den globala uppvärmningen, som vi människor är orsak till, ökar styrkan på väderhändelser och påverkar vädersystem. Vi kan inte skylla ett enskilt väderfenomen på den globala uppvärmningen, däremot påverkar den globala uppvärmningen styrkan hos väderhändelserna. Så att vi slår rekord på rekord nu, med den varmaste sommaren någonsin uppmätt i Sverige, kan enbart förklaras genom att förstå att klimatförändringar samspelar med väder”, sade Johan i intervju till SvD [5]

Kylning som källa till växthusgaser

Kylindustrin är redan en betydande källa till växthusgasutsläpp och därmed ha en effekt på den observerade globala uppvärmningen. International Institute of Refrigeration (IIR) uppskattar att 7,8% av de globala utsläppen av växthusgaser kommer från kylsektorn, värmepumpar och kryogenikum [6]. Det uppskattas att kylning sektorn är en källa till cirka 4110 millioner ton (MT) av CO2-ekvivalent och utsläppen förväntas stiga minst två gånger med tanke på en affärer som vanligt (BAU) scenario, Figur 3 [7]

Den globala kylnings efterfrågan väntas att öka. Kan vi leverera kyla och samtidigt uppfylla klimatmålen?

Om man betraktar en ökning av den globala befolkningen, snabba förändringar i demografi, utökade urbaniseringar och klimatpåverkan som leder till mer frekventa värmeböljor och stigande säsongstemperaturer, är det ingen tvekan om att vi kommer att kräva mycket mer kylning under de närmaste årtiondena [10]. Dessutom är kylning avgörande för globalt välbefinnande och det visade sig att uppnå alla 17 av FN:s utvecklingsmål (t.ex. frånvaro av hunger, god hälsa och välbefinnande, klimatåtgärder och liknande) beror på att utveckla och bredare genomföra ren kylning teknik, vilket kommer att resultera i ytterligare efterfrågan på kylning.

Dock kommer tillväxten av konstgjord kylning att skapa en stor efterfrågan på energi och kan därmed orsaka höga koldioxidutsläpp, vilket annars bör mildras. Den senaste rapporten med titeln “A cool world – defining the energy concorcium of cooling for all” [10], har utvärderat framtida energianvändning och koldioxidutsläpp som orsakas av kylutrustningen vid olika scenarier.

Ett av scenarierna har utvärderat effekten av att möta den framtida kylnings efterfrågan (som uppskattas av Green Cooling Initiative [7] med hänsyn till de nuvarande lagren av utrustningen och de prognoser som baseras på ländernas befolkning, BNP, temperatur index , urbanisering och elektrifiering). Det visade sig att möta ett sådant kylbehov kommer att leda till betydande koldioxidutsläpp, mycket högre än vad som är nödvändigt om vi vill begränsa den globala temperaturhöjningen till 2 °C senast 2100. Detta är även när man överväger att genomföra alla teknik innovationer inom kyl sektorn, såsom användning av låg till noll GWP köldmedier, förbättrad energieffektivitet. När man överväger andra scenario med större kylning efterfrågan och/eller lägre teknikutveckling, kommer de CO₂-utsläpp som är förknippade med att möta efterfrågan på kyla att bli ännu större. Det bör noteras att författarna erkänner att vissa delar av deras analys kan vara endast delvis korrekt på grund av ett antal antaganden som ingår i modellen.

Som en slutsats är komplexa omvandlingar av kyl sektorn behövs för att säkerställa mötet av klimatmålet, enligt resultaten av studien [10]. Att säkerställa lägsta GWP för köldmedium och högsta energieffektivitet är bara ett steg mot ett miljövänligt kylsystem. Andra åtgärder kan omfatta kylning efterfrågan minskning och integrering av en systeminriktning vid kylning. Kanske i framtiden kommer vi att se regler som kommer att innehålla systemtänkande tillvägagångssätt i krav som ställs för kylsystem.

Följ gärna våra publikationer och prenumerera på vårt digitala nyhetsbrev. Anmäl dig genom att följa länken .

Källor

fff